Änder, änder och änder

En liten "råkade" ta bort mitt tidigare inlägg så jag passar på att visa lite bilder från vår stund i solen.

När solen tittade fram i måndags passade vi på att ta en promenad längst ån. Vi visste av erfarenhet att på en plats längst ån fullkomligen kryllar det av stinna men fortfarande vrålhungriga änder. En del av dem är så tjocka att de knappt kan röra sig. Med oss hade vi en påse korvbröd, det var det enda mamman i huset ville offra från frysen. Jösses, vad många änder! Förts tyckte jag att det var sött med alla dessa fåglar men efter ett tag var de överallt och "nöp" efter mat. Plötsligt befann jag mig mitt i värsta andupproret, de bokstavligen klev över varandra för att få bröd. Den enda av oss som tyckte det var toppen var den lilla som matade dem direkt ur sin hand, samtidigt som hon tokskrattade. Det var skönt när brödet tog slut och vi fick gå vidare. Den lilla vill ta hem en and och sköta om den i badkaret. "Mamma inte märker väl någon om vi tar med en hem, det fullkomligt växer sådana ur sjön."

Som vanligt glömde jag min kamera hemma men till min förvåning hade den stora med sig min gamla digitalkamera.

Det var riktigt vårväder, det luktade vår och solen värmde.

Har ni vår?

Kram